Avstå livets godheter?

Något jag ägnade dagarna åt när jag bodde i USA var att dricka öl. Det låter sorgligt och det var precis vad det var. Jag bodde i Chicago i ett kollektiv med två andra som jag inte alls kom överens med. Samtidigt hade jag ett jobb där jag trivdes väldigt bra med arbetsuppgifterna och det var ofta vi arbetskollegor tog en öl efter jobbet. Efter ett tag blev den där ölen efter jobbet tre till fyra öl. Det känns förbjudet att säga, men det hjälpte mig genom dagen. Jag visste att jag bara skulle vara i USA under en begränsad tid och för att kunna stå ut med privatlivet tog jag denna väg. Det hade jag antagligen inte gjort i dag. När jag kom hem slutade jag tvärt och lyckades. I efterhand vet jag inte vad allt detta kostade mig mer än att det var en stor del av mina utgifter.

USA har rik mångfald på sin öl och är fylld med mikrobryggerier.

Nu förstår alla det är inte sparsamt eller hälsosamt att dricka tre till fyra öl per dag. Men jag tycker fortfarande om att runda mitt sinne med några öl eller ett par glas vin – men max två gånger i veckan. Men vad är då vettigt att tillåta sig att dricka? Sparsamheten ska ju inte gå ut på att döda allt man tycker är kul. Men ur ett intellektuellt perspektiv skulle jag säga det är inte så smart att dricka överhuvudtaget. Det är antagligen det bästa för alla om vi slutade. Vi skulle spara på miljön och vi skulle inte bidra till en industri som årligen splittrar familjer och bokstavligen dödar tusentals människor varje år. Men här är ett område jag väljer att gå emot mitt intellekt och falla för lusten och känslorna.

Personligen gillar jag mikrobryggeriernas öl och det är inte bra för ekonomin, för de är oftast dyrare. Men jag låter mig dricka fem öl eller en halv flaska vin per vecka. Antagligen högt för vissa och lågt för andra. Men på denna konsumtion lägger jag i snitt 80 kronor/vecka på öl. Går jag ut på restaurang eller krog så låter jag bli ölen och vinet på systembolaget till förmån för ett glas öl eller ett glas vin på krogen/restaurangen. Det betyder att jag i princip aldrig dricker mer ett glas när jag är ute. Ser ingen anledning till att betala ett pris som ibland ligger 1 000 procent över vad jag hade betalat på systembolaget. Totalt sett bränner jag otroligt mycket pengar. Över en tioårs period med denna konsumtion av alkohol och alternativet skulle vara att investera pengarna på börsen med en avkastning på 8 procent så kostar detta mig drygt 60 000 kronor. Tycker jag det är värt att runda sinnet varje vecka i tio år för 60 000 kronor. Ja, jag är beredd att ta den kostnaden. Var går din gräns och hur mycket dricker du?

Sparsamhet visst - men vissa behöver bil!

I förra inlägget pratades det om hur alla kan spara på miljön och pengar genom att ge fan i att köpa en ny bil. När man pratar om sådant offentligt är det som att en sång av harmoniska stämmor sätter igång och sjunger med en sådan kraft att man av vindslaget från deras sång faller omkull. De sjunger ”men alla klarar sig faktiskt inte utan bil!”. Låt mig klargöra att jag är mer än medveten om detta eftersom jag själv växte upp på en nedlagd bondgård ute i skogen i det vackra Dalsland. Mor och far hade två och en halv mil till närmsta matbutik och fem kilometer till närmsta busshållplats. Bussen avgick var tredje timme… om vi hade tur. Bilen var således ett absolut måste för att kunna bo där. Min älskade mor och far har aldrig haft några pengar och jag har växt upp fattigt. Således var det aldrig tal om att skaffa någon ny bil, utan de gjorde det som var vettigt och hittade de allra billigaste bilarna som kunde ta dem fram till en rimlig kostnad. På det sättet kan alla spara tusenlappar, som i långa loppet blir miljoner.

Begagnad bil är bra för miljön och ganska charmigt!

För att göra det hela mer konkret och koka ner det till enkronor – för vi älskar ju dessa självproducerade enkronor. I förra blogginlägget tog vi exemplet från Motormännens Riksförbunds bilkalkyl från 2012 – där en person som köper en ny bil för 230 000 kronor kommer ha en månadskostnad på i snitt 3 460 kronor. Kom ihåg då att vi förutsätter att du inte tar ett lån för att köpa din nya bil. Vi vet ju att många faktiskt tar lån för att köpa en ny bil och det är inte vettigt någonstans. I vilket fall, i Motormännens Riksförbunds bilkalkyl från 2012 har de också tagit fram snittkostnaden för köp av en begagnad bil som används precis som i exemplet med en ny bil. Låt oss säga att du är smart och väljer att köpa en Nissan Micra årsmodell 2002 för 22 000 kronor (antagligen mycket billigare i dagsläget eftersom åren har gott sedan denna kalkyl togs fram). Då kommer du i snitt ha en månadskostnad på 2 605 kronor per/månad. Med andra ord sparar du cirka 208 000 kronor bara på köpet som du kan sätta in på börsen och du sparar dessutom 855 kronor/månad. Låter du 208 000 kronor arbeta på börsen från 50 årsålder och med en månadsinsättning på 855 konor så kommer du vid 65 årsålder ha 960 678 kronor i din kappsäck full av enkronor. Med andra ord – du kan spara nästan 1 miljon kronor på att välja att köpa en begagnad bil istället för en ny bil om du befinner dig i 50 års åldern. Effekten blir såklart större ju tidigare du kommer till denna insikt.

Börja smått och avsluta stort!

Uppgiften kändes för mig i början övermäktig – att spara stora delar av min lön månad efter månad för att flera år, troligtvis decennier, senare kunna skörda det jag sått. Men jag tänker att jag ska bli miljonär långsamt och att livsstilen Sparsamheten ska vara den sköna resan på väg mot målet.

Skaffa dig en kappsäck full med pengar!

Men allt börjar med att vilja och komma igång. Tänkte därför ge några förhoppningsvis inspirerande räkneexempel på hur vissa val i livet kan ge en rejäl skjuts över tid.

I exemplen nedan utgår jag ifrån att en person befinner sig i 50 årsåldern och vill börja spara till sin pension för att få guld på tillvaron. Vi utgår också ifrån att personen för varje sparad krona investerar dem i börsen och får en avkastning om cirka 8 procent per år. Anledningen till att jag väljer en person i 50 årsåldern är för att de som läser denna blogg och är unga ska se vad de kan åstadkomma om de börjar redan nu och de som faktiskt är omkring 50 år ska se vad aktiva val kan leda till.

1.     Exempel ett: Nu är du 50 år. Du har sparat lite pengar på banken, byggt upp din lön till över medellönen för en Svensson och det är väl dags att unna sig en bil som den skäggiga gubben i volvoreklamen har? Din häftiga lön täcker väl kostnaden gott och väl? En ny bil! Luktar gott! Det är fräscht! Det är vad man ska ha! Du slår till och köper en bil till priset av 230 000 kronor. Enligt Motormännens Riksförbunds bikostnadskalkyl från 2012 så räknar de med att en person som kör en bil 1 500 mil per år med en bensinkostnad på 14:50 kronor/liter betalar i snitt 3 460 kronor/månad för den bilen. Då är bensin, service, underhåll, tillbehör, däck, garageplats, försäkring, skatt och besiktning inräknat. Det är inte inräknat eventuella p-böter, parkeringsavgifter och den korven du köper på Statoil när du tankar. Eller den ränta du betalar om du mot alla sunt förnuft tar ett lån för att finansiera köpet av din bil. I vilket fall – du unnar dig detta när du är 50 år gammal. MEN hade du istället satt in grundbeloppet på 230 000 kronor och månadskostnaden för bilen på börsen de 15 åren till pensionen hade du haft 1 947 143 kronor till din pension! Det är ju inte klokt! Plus att dina barnbarn skulle älska dig för den miljöhjälte du var när du sa nej till bil i 50-årsåldern och istället för att sätta gasplattan i botten och döda alla söta isbjörnar så valde du, YES du Mr. Superhjälte, att rädda vår planet!

2.     Exempel två: Istället för att äta ute varje dag till en kostnad av 80 kronor per lunch lagar du nyttiga matlådor som är inspirerade av bloggen portionen under tian (https://undertian.com/). Därmed sparar du 70 kronor per dag och du skiter också i take-away på helgen för det är bara inbillning att man är värd att slösa bort sina pengar på dyr mat. Laga god mat istället! Det är kul och nyttigt! Vid detta beteende sparar du cirka 2 129 kronor per månad som du sätter in på börsen. Vid pension har du då cirka 749 177 kronor liggandes på kontot och en bättre hälsa. Bara tänk vad detta skulle göra under en livstid!

3.     Exempel tre: Oh la la la! Det är skatteåterbäring och staten delar i snitt ut 30 miljarder kronor till 3,7 miljoner svenskar. Det blir i snitt 8 000 kronor per person. Visst, det är väl sällan en person får 8 000 kronor per år, men över en livstid blir det en hel del pengar och för matematikens skull håller vi oss till snittet. Du hör på jobbet och bland bekanta att de köper första bästa biljett på kryssningar till baltstaterna och tänker att du inte vill missa! Men stopp! Nu ska du tänka! Om du istället investerar pengarna på börsen så kan du när du är pensionär se att du istället har 234 360 kronor! Och medan dina bekanta vid 65 års-ålder fortfarande åker på dessa färjor så bokar du din lilla biljett till soliga New York och njuter av en iskall cocktail på en rooftop-bar efter en musikal i världsklass! Om det nu är ditt intresse att resa… 

Så! Vissa val är enklare än andra. Det bästa är såklart att aldrig vänja sig vid en dyr konsumtionsvana eftersom vanor är så plågsamma att slå ihjäl. Jag vet – jag har gjort det. Men den slutliga klämmen kommer i slutet av detta stycke – för alla som känner till ränta-på-ränta vet att tid och avkastning är det viktigaste för att bygga upp en stor portfölj. Gör du alla dessa val så sparar du i snitt 6 255 kronor/månad. Låter du de pengarna arbeta för dig från 50 års ålder och om du låter bli att köpa en ny bil som du egentligen inte behöver så kommer du vid din 65 årsdag titta ner i din säck av pengar och se 2 930 680 svenska enkronor. De ligger bara där och säger ”Hej farbrorn! Kom hit. Titta närmre. Kolla vad vi har skapat åt dig, vi har förökat oss!”.

Var ska man börja spara?

En av de första frågorna som jag ställdes för var var ska jag börja spara? Jag kom inte på något
självklart svar, tyckte de flesta av de utgifterna jag hade för fyra, fem år sedan var berättigade
och framför allt nödvändiga. Men jösses – jag har dragit ner på utgifterna med så mycket
genom åren och nu förstår jag knappt hur jag skulle kunna spendera så mycket pengar som
jag gjorde för fyra fem år sedan.

Allas utgifter ser olika ut. En av mina största utgifter var mat. Det var inte heller så konstigt
med tanke på att jag käkade ute nästan varje dag – BÅDE LUNCH OCH MIDDAG. Jag
minns inte i dagsläget vad jag spenderade på mat per månad, men det var lätt över 6 000
kronor. I dagsläget ligger mina matkostnader omkring 1 500 kronor per månad. Alltså har jag personligen gått från en matkostnad om 6 000 kronor till 1 500 kronor. Den största förklaringen till detta stavas MATLÅDOR.

Matlådor ett bra första steg.

Till en början tyckte jag det var så himla tråkigt med matlådor, det var det också, men i takt
med att jag tvingade mig att göra de där j*vla matlådorna så fann jag glädje i matlagning.
Kanske hjälpte den viktminskning som kom på köpet. Men i ekonomiska termer så
innebar en utelunch per dag en total kostnad om 2 850 kronor per månad för mig
(riksnormen för en lunch är 95 kronor, 30 dagar x 95 kronor = 2850 kronor). Jag käkande
ofta ute två gånger per dag och en månad av den levnadsstilen innebar en kostnad på 5 700
kronor per månad för mig. Genom matlagning har jag fått ner kostnaden för varje måltid från
cirka 95 kronor per måltid till 10-25 kronor per måltid. Sammantaget innebär detta att jag
sparar omkring 4 500 kronor per månad med denna livsstil.

Läggs dessa 4 500 kronor i aktier som följer den historiska avkastningen så kommer jag inom
en 10 års period ha sparat ihop 728 274 kronor. Sparsamheten for ever!

Att påbörja en resa mot förändring - del 5!

Välkomna till den sista delen i serien om hur jag ska ändra om min livsstil mot att bli mer sparsam. Många förstår att det är gött att ha pengar på banken. Det ger dig valmöjligheter att bestämma vad du ska göra med din tid och skänker för många en trygghet. Men att leva sparsamt är så mycket mer än att ha pengar på hög på banken – det är som jag sagt så många gånger – en livsstil.

Det finns ett jag före sparsamheten och ett jag efter sparsamheten. Här följer några bieffekter jag inte hade räknat med av att leva sparsamt:

·      Med Sparsamheten har jag blivit mycket mer miljömedveten. Det känns i dagsläget galet att köpa nyproducerade saker som har skaptas på bekostnad av vår planets välmående för att sedan knappt använda det. Sparsamheten spar inte bara på min ekonomi, den spar också på planetens resurser.

·       Före Sparsamheten brände jag upp alla pengar på prylar och utemat. Jag minns med en viss ångest hur jag var stolt som nyutexaminerad 23-åring över att jag hade råd med att käka mat ute varje dag – men efter några månader dog den glädjen och jag käkade utemat av gammal vana. Idag lagar jag all mat jag äter och med det har jag funnit glädje i matlagning. Men de gånger jag äter ute är det hela mycket speciellt och jag kan kolla in menyerna och verkligen njuta av en utekväll – det gjorde jag inte förr i tiden.

·       Före Sparsamheten köpte jag kläder och prylar som jag kanske använde en eller två gånger. Ibland inte alls. Om jag ska köpa en pryl eller ett plagg så finner jag en mycket större lust att nyttja just den prylen eller det plagget till max.

·       Sparsamheten har gett mig en riktning mot ett tydligt mål i livet och min psykiska hälsa har med det blivit bättre. Ingen gillar att gå förvirrad runt i livet utan mening och syfte.

Det finns många fler bieffekter, men jag tänkte att jag återkommer med dem längs resan gång. Hoppas ni har gillat min serie i fem delar. Tyckte det var en bra start för att förklara delar av filosofin bakom Sparsamheten!

Att påbörja en resa mot förändring - del 4!

Med mina genomsnittliga utgifter för 2018 så innebär det att om jag sparar ihop 115 000 kronor så kommer jag kunna ta en extra obetald semestervecka per år. Men det ska mer ses som ett tankeexperiment för att boosta viljan till att spara. När jag sätter för höga mål som att jag ska spara 6 000 000 kronor blir det för mig övermäktigt och det är så svårt att se slutmålet. Däremot att tänka ”ah 115 000 kronor – det kan bli en extra vecka att besöka Jämtlands vackra älvar på våren” motiverar mig något enormt! Så för att börja behövde jag en motivator och min blev – 115 000 kronor = 1 vecka semester.

Nu har jag redan kommit en bit på vägen men jag började genom att konstatera att även ett litet sparande i månaden ger enorma summor pengar över tid – om de investeras på börsen. Ett exempel är om jag tar börsens historiska avkastning omkring 8 procent per år och investerar 10 procent av min lön (= 3 200 kronor i månaden) så är jag miljonär om 15 år. Det var så jag började, men efter att jag fick stenkoll på mina utgifter insåg jag att jag kunde spara långt mer och idag sparar jag omkring 7 000 kronor av min lön i aktier. Om jag idag skulle börja om från noll så skulle det alltså ta mig cirka 9 år att bli miljonär. Men nu har jag sparat ihop cirka 334 000 kronor och fortsätter jag bara att spara mina 7 000 kronor per månad så är jag miljonär om 6 år. Och om 8 år kommer avkastningen på mitt totala kapital att uppgå till cirka 117 000 kronor – det är alltså pengar jag får om börsen följer sin historiska avkastning och det är pengar som kommer in utan att jag lyfter ett finger. En extra veckas semester bara för att jag har pengar.  

Det är min bestämda övertygelse att jag är på en resa. En resa mot ett rikare liv där vildmark och storstadsliv möts i en bättre harmoni. Följ gärna min resa! I nästa och sista delen i denna guide ska jag berätta om de positiva bieffekterna av att bli Sparsamheten.

Att påbörja en resa mot förändring - del 3!

I föregående inlägg tog jag i rejält när jag räknade ut hur stort kapital jag behöver för att täcka mina nuvarande utgifter och därmed bli oberoende av en inkomst från arbete. Den summan uppgick till 6 miljoner kronor. Nu är inte mitt mål att göra mig fri från mitt nuvarande arbete – utan mitt mål är att leva ett liv fullt av variationer och kontraster mellan vildmark och storstadsliv. Därför har jag valt att bryta ner målet i mindre delar.

Ett steg i taget!

Mina samlade utgifter uppgick 2018 till 239 424 kronor. För enkelhetens skull kan vi då säga att utgifterna per vecka i genomsnitt uppgick till 4 604 kronor. Nu börjar jag bli lite mer konkret och komma ner på en nivå som är enklare att greppa. Säg att jag vill ha en extra semestervecka varje år utan att behöva förlora ekonomiskt på det. Då behöver jag alltså samla ihop ett kapital i aktier som varje år täcker min genomsnittliga veckokostnad om 4 604 kronor. Om jag då sparar i aktier som ger en direktavkastning på 4 procent så behöver jag ett totalt kapital om drygt 115 000 kronor.

ALLTSÅ I TEORIN - för varje 115 000 kronor jag sparar ihop så ger det mig en extra semestervecka för att exempelvis fiska och jaga! När semestern är slut tar det emot för mig att ta obetald semester, även fast jag vill det, vilket många med jakt- och fiskeintresse kan känna igen då det är många olika tidpunkter på året då det är säsong för olika fiskar och vilt. Men när jag nu bygger upp min aktieportfölj under en längre tid så skapar jag mig en alternativ inkomst till mitt ordinarie arbete. Min förhoppning är därför att det till slut inte kommer vara något problem att gå ner i arbetstid för mig eftersom jag kommer ha fixat finansieringen på ett alternativt sätt. Det bästa med att finansiera detta med aktieutdelning är också att aktieutdelningar historiskt sett ligger på en relativt stabil nivå och svänger inte lika mycket som aktiekurserna gör. Det kan med andra ord bli en relativt stabil sidoinkomst med låg risk.

Hur jag tänker göra det och hur lång tid det kommer att ta handlar nästa del om.